• Anpassa

Fjällnära ko

fjallnara-ko

Fjällnära ko är vanligtvis utan horn. Oftast är de vita som grundfärg, men med röda, svarta eller grå inslag. Fjällnära ko är en lantrasko och som sådan utpräglad mjölktyp, formad av det jordbruk med skogsbete och fäbodbruk som under de sista tvåtusen åren bedrivits i norra Sverige.

Nytta
Kor har i alla tider använts mest för mjölkproduktion som ger dels mjölk men också andra mejeriprodukter som grädde, smör och ost. Kon används också för köttproduktion, alltså nötkött och kalvkött.

Historia
Kon har varit människans följeslagare sedan urminnes tider. På bondestenåldern, för cirka 6 000 år sedan, hade många europeiska bönder bara ett par dragoxar och en ko på sina gårdar. Kon användes som “traktor” i första hand och för att föda nya dragdjur till jordbruket och mjölken brydde man sig inte om.

Inflyttande indoeuropeiska boskapsnomader förde med sig bruket att dricka mjölk. Detta förändrade sättet att bruka jorden i nord- och mellaneuropa. Hästen fick ta över dragarbetet medan kon vördades som den mjölkproducent hon i själva verket var. Vackra namn som Rosa och Stjärna tyder på att man månade om kon. Hon var själva livsnerven, en garant för överlevnad och sågs därför som en god och människovänlig varelse.

Mytologi
I fornnordisk mytologi berättas om urkon Audhumbla som formades ur ett isblock. Ur hennes spenar flöt mjölk som jätten Ymer levde på. Audhumbla slickade själv fram den förste mannen ur de rimfrostiga stenar. I vissa områden, framför allt runt medelhavet, skapades kvinnliga gudar av kor, de tillbads som en symbol för jordens närande krafter. Kulten av ko-gudinnorna försvann i samband med kristen-domens framväxt.